﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1728
Titel Tydlighet och transparens i budgetpropositionen för 2011? -- Redovisningen av finans- och sysselsättningspolitiska ramverk
Titel.kortform Tydlighet och transparens i budgetpropositionen för 2011?
Titel.dokumentnr RiR 2011:11
Titel.överordnad
Utgivningsår 2011
Utgåvenr
Ställe Bilaga 2 Termer och begrepp, s. 57--61
ISBN-kod 978 91 7086 248 9
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Riksrevisionen
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE arbetskraften
svDF summan av antalet sysselsatta och arbetslösa
svRETE sysselsatta

svTE automatiska stabilisatorer
svDF statsbudgetens automatiska reaktioner på konjunkturens växlingar utan att några aktiva åtgärder behöver vidtas
svAN I en lågkonjunktur försvagas de offentliga finanserna automatiskt genom att inkomsterna från skatter och avgifter minskar och utgifterna för de sociala trygghetssystemen ökar. Detta leder till att hushållens konsumtionsutgifter kan hållas uppe, vilket dämpar konjunkturnedgången. Det omvända gäller i en högkonjunktur. De offentliga finanserna stärks och begränsar uppgången i hushållens inkomster, vilket dämpar konjunkturuppgången.

svTE balanskrav
svFK Balanskravet innebär enligt kommunallagen (1991:900) att enskilda kommuner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om verksamheten ändå ger ett negativ ekonomiskt resultat måste detta kompenseras med motsvarande överskott inom tre år. Balanskravet ska ses som ett minimikrav.

svTE BNP-gap
svUPTE faktisk BNP
svUPTE potentiell BNP
svDF skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP
svAN BNP-gapet är ett mått på det totala resursutnyttjandet i ekonomin och uttrycks vanligen i procent av potentiell BNP. När BNP-gapet är positivt överstiger efterfrågan den nivå som är långsiktigt hållbar i förhållande till tillgängliga resurser, vilket skapar inflationstryck i ekonomin. När gapet är negativt är efterfrågan låg och det finns lediga resurser i ekonomin.

svTE budgeteringsmarginal
svDF skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna
svRETE takbegränsade utgifter, utgiftstak för staten

svTE diskretionär finanspolitik
svFK Diskretionär finanspolitik innebär att riksdag och regering aktivt ändrar skattesatser och offentliga utgifter för att påverka efterfrågan i ekonomin.

svTE finansiellt sparande
svDF skillnaden mellan inkomster och utgifter enligt SCB:s sektorräkenskaper, som är en del av nationalräkenskaperna
svRETE nationalräkenskaperna

svTE finanspolitiska ramverket
svFK Omfattar överskottsmålet för offentlig sektor, utgiftstaket för staten samt kravet på att enskilda kommuner och landsting ska ha god ekonomisk hushållning och en budget i balans. Till det finanspolitiska ramverket hör även regler för hur finanspolitiken bereds och beslutas av regering och riksdag.
svRETE överskottsmål

svTE finanspolitisk transparens
svDF öppenhet gentemot allmänheten om finansmaktens struktur och funktioner, skattepolitikens intentioner, samt beräkningar och prognoser för den offentliga sektorns ställning
RF Definition som används av IMF.
svAN Detta innebär god tillgång till tillförlitlig, heltäckande, aktuell, begriplig och internationellt jämförbar information om offentlig verksamhet, så att väljarna och de finansiella marknaderna korrekt kan bedöma statens finansiella ställning och de verkliga kostnaderna och fördelarna med statlig verksamhet, inklusive dess nuvarande och framtida ekonomiska och sociala konsekvenser.

svTE generella statsbidrag
svDF allmänna bidrag från staten till kommunerna inom ramen för det kommunalekonomiska utjämningssystemet
svAN Det generella statsbidraget hade tidigare ett eget anslag på statsbudgeten, men nettoredovisas sedan 2005 på anslaget Kommunalekonomisk utjämning. Förutom att bidragen är en inkomstkälla för kommunerna används de också för ekonomiska regleringar mellan stat och kommunsektor, till exempel när staten fattar beslut som påverkar den kommunala ekonomin.

svTE god ekonomisk hushållning
svFK Kommunallagen kräver att kommuner och landsting ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det innebär att det ekonomiska resultatet ska vara positivt och att kommuner och landsting ska bestämma de finansiella mål som krävs för att uppnå god ekonomisk hushållning. […] en tumregel är att överskottet i en kommun eller ett landsting bör uppgå till 2 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag.

svTE helårsekvivalenter
svDF mått på det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning i ett givet ersättningssystem
svAN Exempelvis kan 100 helårsekvivalenter med arbetslöshetsersättning motsvara 100 heltidsarbetslösa personer under ett år men lika gärna bestå av 1 200 personer som var och en är heltidsarbetslös under en månad.

svTE offentliga konsumtionsutgifter
svUPTE sociala naturaförmåner
svDF utgifter för verksamheter som den offentliga sektorn ansvarar för och som finansieras med skatter
svAN De offentliga konsumtionsutgifterna består huvudsakligen av löner, materialkostnader och sociala naturaförmåner. Till sociala naturaförmåner räknas kostnader för tjänster som produceras av alternativa utförare, exempelvis kommunernas inköp av privat äldrevård.

svTE nationalräkenskaperna
svSYTE NR
svDF makroekonomiskt redovisningssystem för samhällsekonomin (produktion, sysselsättning, inkomster, utgifter etc.)
svAN Sverige följer definitioner och klassificeringar enligt det europeiska nationalräkenskapssystem, som används inom EU för den finanspolitiska övervakningen i stabilitets- och tillväxtpakten.

svTE offentlig sektor
svDF summan av staten, kommunsektorn (kommuner och landsting) och pensionssystemet
RF Nationalräkenskaperna

svTE produktivitet
svUPTE arbetsproduktivitet
svUPTE kostnadsmetoden
svUPTE individuell tjänsteproduktion
svDF förändring av produktionen (förädlingsvärdet) som inte kan hänföras till en ökning eller minskning av insatta resurser (produktionsfaktorer)
svAN Vanligen mätt som produktionsvolym per arbetade timmar, s.k. arbetsproduktivitet. Förenklat har produktiviteten i offentlig sektor traditionellt mätts genom att likställa värdet av producerade tjänster med insatserna i form av arbete och kapital, vilket i stort sett gav en produktivitetsutveckling lika med noll (kostnadsmetoden). Sedan 2007 beräknar SCB i stället delar av produktionen i offentlig sektor (den individuella tjänsteproduktionen) med hjälp av volymindikatorer som exempelvis baseras på antalet elevtimmar eller sjukvårdsbehandlingar.

svTE sjuårsindikatorn
svFK Sjuårsindikatorn är för ett givet år (t), medelvärdet av den offentliga sektorns finansiella sparande år t&#x2212;3 till år t+3 justerat för större engångseffekter. Uttrycks i procent av BNP.

svTE skuldmål
svDF mål för den offentliga sektorns skuldsättning
svEX Ett exempel på ett skuldmål är stabilitets- och tillväxtpaktens regler för EU-länderna enligt vilka den offentliga sektorns skuldsättning inte får överstiga 60 procent av BNP.

svTE strukturellt sparande
svSYTE strukturellt saldo
svSYTE konjunkturjusterat sparande
svDF det finansiella sparandet vid ett ”normalt” konjunkturläge
svAN Ibland kan inkomster och utgifter även vara justerade för andra faktorer av engångskaraktär förutom konjunkturella effekter.

svTE sysselsatta
svDF personer som under en viss vecka (referensveckan) utförde något arbete (minst en timme) antingen som avlönade arbetstagare, som egna företagare eller oavlönade medhjälpare i företag tillhörande make/maka eller annan medlem av samma hushåll

svTE sysselsättningsgrad
svDF antalet sysselsatta i åldern 15--74 år (tidigare 16--64 år), som andel av den totala befolkningen i samma åldersgrupp
svRETE sysselsatta

svTE takbegränsade utgifter
svDF offentliga utgifter som omfattas av utgiftstaket
svRETE utgiftstak för staten
svAN Takbegränsade utgifter utgörs av statsbudgetens utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. samt ålderspensionssystemets utgifter. Kommunsektorns utgifter ingår inte i de takbegränsade utgifterna.

svTE utgiftstak för staten
svDF högsta nivå för statsbudgetens utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor och inklusive utgifterna för ålderspensionssystemet
svAN Utgiftstaket beslutas av riksdagen tre år före det aktuella budgetåret. Utgiftstaket är nominellt, det vill säga det justeras inte för pris- och löneutvecklingen mellan beslutstillfället och det år utgiftsbegränsningen avser.

svTE överskottsmål
svSYTE saldomål
svFK Överskottsmålet är ett övergripande mål för finanspolitiken. Överskottsmålet innebär att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
